Skillnaden mellan inflation och deflation

Två vanliga begrepp inom nationalekonomi, är inflation och deflation. Det är vanligt att begreppen blir använda för att beskriva hur värdet på pengar blir förändrat över tid.

Inflation

När mängden pengar ökar, minskar också värdet på pengarna, vilket är kallat för inflation. Med andra ord innebär inflation att den allmänna prisnivån stiger i ekonomin. Ett tydligt vardagligt exempel på inflation är att tjänster och varor som vi köper blir dyrare över tid. Hög inflation är generellt negativt för tillväxtmöjligheterna i ekonomier. Det är en nackdel att ha sparade pengar när inflation sker, eftersom värdet på pengarna sjunker.

Hyperinflation kan leda till stora ekonomiska problem och det är något alla länder vill undvika. En hyperinflation är när inflationen ligger på över 50 % per månad. Hyperinflation kan leda till att landet behöver byta valuta, vilket exempelvis skedde i Zimbabwe år 2009. Deras hyperinflation var så pass allvarlig, att inflationen låg på mångmiljontals procent i månaden.

Deflation

Motsatsen till inflation är kallat för deflation och innebär att värdet av pengarna ökar när den totala penningmängden minskar. När priserna har sjunkit på hela marknaden under en längre period, uppstår deflation. Då konsumtionen minskar med deflation, minskar även produktionen och tillväxten. Ofta är det en nackdel för många företag som upplever försämrat resultat. Anledningen är att konsumenterna är mindre köpvilliga, vilket minskar konsumtionen. Det är en fördel för de som har sparat pengar, eftersom värdet på pengarna stiger.

Riksbanken

Ett av Riksbankens mål är att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Exempel på en förutsättning är prisstabilitet, genom att exempelvis ha en inflation på två procent. Det är ett riktmärke att uppnå inflationsmålet av Riksbanken och varför det är just två procent, handlar om hur verkligheten sett ut under en längre tid samt en rimlig relation till andra länder och centralbanker.

Riksbankens styrränta kallas för reporänta. När bankerna lånar ut pengar, följer de reporäntan. Vid högre räntor, lånar personer generellt mindre pengar och ofta minskar även konsumtionen. Detta leder bland annat till att efterfrågan minskar och också inflationen. Riksbanken använder reporäntan för att försöka kontrollera inflation och deflation i landet. Från och med 29 april 2020 är reporäntan 0% (Länk till Riksbankens hemsida).

Skribent: Företagsforumet.